Dille på pippi

De senaste dagarna har mycket kretsat kring just pippi på olika sätt. Inte bara för att dottern både sjunger själv och lyssnar på Pippi Långstrump. Vi har även börjat mata småfåglarna i vår trädgård efter att vi märkt att de kommit ut ur skogen och näst intill pockat på vår uppmärksamhet. Ännu så länge får de nöja sig med talgbollar, men de går åt med en rasande fart.

Att fåglarna har börjat dra sig till vårt hus märks även på vår altan på baksidan av huset. Den får nog numera snarare klassas som en voljär. Då vi på en av dörrarna ut till altanen har en kattlucka står ytterdörren på altanen alltid öppen, så att katten Bosse kan komma och gå som han vill. Ingen är nog lyckligare än han när nu även småfåglarna har hittat in samma väg. Att hitta ut är tydligen betydligt knepigare och igår fick min man jaga ut inte mindre än tre stycken små gynnare. Ibland hinner dock Bosse före till detta för honom dukade smörgåsbord. Kattlucka till ytterdörren måste således investeras innan småfågelbeståndet blir totalt utplånat.

Dessa småfåglar blir även närgångna på andra sätt. Några kan envist knacka på rutan så att man får lite Hitchcock-vibbar. Andra har av någon anledning fattat tycke för vår takfotsbelysning och flyger in där och sätter sig på kvällen. Detta kräver akrobatik på hög nivå, vilket dock verkar vara en smal sak för våra vänner fåglarna. Jag hoppas detta inte är ytterligare ett sätt att försöka ta sig in i huset. Kanske vi ändå ska börja känna oro?

Vi fick i alla fall in några fåglar i köket här om dagen. Dessa var ganska harmlösa och rörde faktiskt inte en fena. De kom i form av fem gräsänder som vår granne skjutit och sedan hyggligt nog delade med sig av. Min man fick ikläda sig rollen som styckare och skära ut bröstfileerna.