Fågel, fisk eller mitt i mellan

I helgen fick vi besök av min mans bror, hans fru och deras två barn. Tanken med besöket var att vi skulle ta oss vatten över huvudet. I Hästholmens hamn lite närmare bestämt. På några meters djup med dykutrustningen påtagen om man nu ska gå in på detaljer.

Jag fick min svåger som dykbuddy medan min man dök med min svägerska. På grund av lite problem blev inte något av dyken särskilt långvarigt, men det kändes bra att få rosta av sig. Det har blivit långt mellan dyktillfällena och lär nog fortsätta att vara det under de närmaste åren. Barnen roade sig med att bada i badviken, men det var i mitt tycke på tok för kallt utan torrdräkt. Vädret var annars strålande och det blev en trevlig dag vid Vätterns strand.

Så här dum ser man ut i full mundering.

Nu har vi gjort klart vårt  senaste mästerverk. Gäststugan har fått lite mysbelysning i form av denna lampa. Den passar väl utmärkt i den ornitologiska miljön?

Rödhaken kommer från Wildlife Garden.

Lillasyster har nu blivit 15 månader gammal och har passerat bebisstadiet på väg mot att bli en riktigt stor tjej. Under vår och sommar har hon lärt sig rumphasa, krypa, stå och nu senast gå riktigt bra. Hon är en hejdundrans bra klättrare och betar av det ena massivet efter det andra. Hon kan koka kaffe i badpoolen och köra runt på sin bobbycar. Fortsätter hon i den här takten har hon snart körkort och egen lägenhet.

Här kom jag på hur man ställer sig upp.

Full rulle med gåvagnen.

Äsch, vem behöver en gåvagn!

Tittut! Nu är sagan slut.

Jolly good shot, my dear!

Igår var det strålande fint väder, nästan på gränsen till för varmt om man ska vara petig. Vi tog en promenad genom skogen förbi viltdammen ner till jakttornet. I dammen simmade elva änder omkring och väntade på att jaktsäsongen ska börja. Målet med promenaden var att montera ett kammoflagenät runt jakttornet, så de små rådjuren tror att det är en av de omkringväxande enbuskarna. Så här fint blev resultatet.

På vägen stannade vi och hälsade på kvigorna i hagen.

Idag var vädret desto sämre. Det har regnat i stort sett hela dagen trots YRs bedyran om uppehåll. Inte så bra, då vi klockan nio hade stämt träff med grannen tillika min personliga tränare för lite lerduveskytte. Jag fick nämligen en låda lerduvor i födelsedagspresent av min man som även hade pratat med vår granne om att vara min PT. Jag har knappt skjutit ett skott sedan jag tog min jägarexamen för 10 år sedan och inte provat min bössa en enda gång sedan inköpet 2005. Hög tid för avrostning med andra ord. De första duvorna gick inte alls, men efter några till började träffarna att komma. Skönt! Då är jag i alla fall inte något hopplöst fall. Till slut gick det riktigt bra, men hu vad man blir mör och blåslagen!

Jag och min tjuga.

Tjejerna fick nöja sig med att vara publik.

Till en början applåderade publiken vid varje träff, men det blev efter hand för jobbigt. Storasyster tyckte det träffades för ofta och hon fick ont i händerna av allt klappande. Det måste väl räknas som ett gott betyg.